min plats

när jag var ung
hade jag en plats
en tillflyktsort
när tankarna knackade på

jag satt på min cykel
med vinden i mitt hår
ensam i tornet
såg jag ut över vattnet
och tänkte...



det var ett behov
ett inre begär

att få vara ensam

och möta Dig

vart tog det vägen?
ibland skymtar jag det
i min innersta vrå
men kväver dess längtan
alltför ofta

inte konstigt
att kreativiteten tryter
när dörren till källan
är stängd

tiden är en bov
kraven en fångvaktare
pressen blir för stor
så inget blir gjort

när jag tänker på min plats
uppe i tornet
ute vid vattnet
på en sten
i ett rum

förstår jag lite av
vad helighet är