Den Johanna jag känner

Det här blogginlägget ska handla om vem jag är, bara för att ja int ska tapp bort mig själv så gör jag här ett försök att definier mig själv:

Den Johanna jag känner...

älskar doften av nyfallet regn
älskar våren och doften av den genom fönsterluckan på morgonen
upplever världen genom sina sinnen
är hellre hemma med S en kväll än ute och svirar
förundras ständigt över naturens skönhet och får aldrig nog av solnedgångar
pussar kissen fast hon vet att den ha varit ute i smutsen
skrattar hellre åt kaos än blir irriterad över det
gläds åt oväntade saker och tycker om att bli överraskad
tycker om ensamma stunder med sina tankar, Gud och naturen

tycker om ärtsoppa med makaroner i
är kanske lite trög, men inte dum
har mycket fantasi
ligger hellre med en bok och läser än är ute och pysslar i trädgården
har lätt för att drömma
går i sömnen
är livrädd för spindlar och drömmer ofta om dem och vaknar vettskrämd
är dålig på att debattera och har ofta ingen åsikt
har svårt att bestämma sig
tycker om att dansa och uttrycka sig med kroppen
har lätt för att lära sig sport och vara bra på den, i allafall i början
är ibland alltför självmedveten och analytisk
tycker mycket om att laga hemlagad godis
försöker vara sann mot sig själv
blir själsligt upplyft av bra musik, helst akustisk gitarr
älskar sin man över allt annat, till och med choklad
är dålig på inredning och praktiska saker
har en förmåga att få texter att "flyta"
är kär i det engelska språket
är allergisk mot gaffelskrap mot porslin, och naglar mot plåt
ryser ofta och lätt åt vacker musik
passar inte i kjol
blir lätt vemodig och nostalgisk
gillar inte hetta och värme, vet inte vart hon ska ta vägen
är allergisk för solen
är ofta för öppenhjärtlig och berättar hjärtans gärna om sina känslor
är en fredsmäklare som inte gillar bråk eller konflikter
älskar traditioner och är konservativ
tycker om en nybäddad säng med prasslande lakan
tror på den levande Gud som aldrig lämnar henne, den Jesus som säger att hon är Hans

Längtan

För mig är längtan som en kastrull med kokande vatten som snart kokar över inombords

Jag har länge funderat på att ja sku vilja skriv låtar igen, men det kommer inga texter och motivationen ha int funnits där på en tid
Men nu börjar jag känna hur längtan efter att få musicera igen börjar stiga
Kanske d va därför som ja vila köp en gitarr ida också...
Ja sku int vilja skriva klyschor, utan mina texter sku återspegla äkta liv och det som är viktigt för mig
Äkthet är viktigt för mig

Så vi får se va som händer de närmaste dagarna, kanske e jag tillbaks

Idag va' d nära...

Idag slog den till igen: min impulsivitet, å ja tänkt nästan följa den, igen.
Efter att ha varit på jobbmöte så fick jag en oförklarlig lust att gå och köpa mig en elektrisk akustisk gitarr, så jag gick in i Fazer's Musik till gitarravdelningen.
Där börja ja pröva mig fram, för man kan ju int bara stega in i affären å köpa en gitarr på studs, man måst ju åtminstone "låådas" att man är en eftertänksam person.
Egentligen vila ja ju bara ta den svarta Fendern å pack in den å ta med den hem!
Men ja satt snällt å knäppt på samma ackordföljd på varje gitarr, försiktit så klart för ja e jo int så bra på att spela så ja tyckt int att heila världen sko hör.
Ägaren kom å diskutera meé me å ja lät gladeligen honom spela liti på dem åt mig så att ja sko hör skillna.
Ja va nog ganska så övertyga om att ja vila ha Fendern, men mitt förstånd styrde så jag gick ut med orden "Ja, ja ska funder på saken, ja veit jo att han finns jär."

He skojigt hur händelser kan länkas ihop utan att ja ha planera d.
Igår så hört jag å S på Francesca Battistellis "Free to be me", å det va kärlek vi första öronlyssnet! En rivig låt som bara utstrålar positivitet!
I allafall, i den så sjunger hon om en Fender som hon har bucklor i, och jag måst ju ha lagrat den omedvetet på något sätt eftersom jag drogs till Fendern idag.

http://www.youtube.com/watch?v=EKSQjSdU8VA

Jag följer lite Pippis filosofi när hon är ute å flyger med Tommy och Annika i sin bil och de säger: "Men Pippi, bilar kan ju inte flyga", och Pippi säger: "Tänkte ja inte på", och då börjar de ju förstås sjunka.
Men jag har nog fått lida för min impulsivitet också, och den är inte alltid bra.
Men den är en del av mig, jag må då framstå som lite korkad eller dum, men ibland tycker jag det är ok att bara följa vissa nycker man har, livet blir lite mera spännande då. :)

Så vi får se hur det blir med Fendern.
Maybe, someday,
maybe, today...