tiistai 17. elokuuta 2010

Om mig å kring mig


Jag har funderat lite vad detta betyder, att vara "om sig och kring sig", för det är något jag fått höra ända sen ja va liten att jag inte är.
Jag tror att det har något att göra med att vara uppmärksam, följa med vad som händer runtomkring sig, tänka efter lite innan man handlar, väga fördelar mot nackdelar eventuellt, och så vidare.
Ett prov på min oförmåga i detta avseende kom när vi var på semesterresa till Åbo, min man å jag...

Vi hade tydligen gjort det klassiska, "The big No No" av alla och glömt på en platta på spisen. Lyckligtvis var den bara på ettan, men i allafall kände jag den där välbekanta förmaningen och skammen bränna lätt i kinderna.
Som tur var hade min svärmor varit på plats och stängt av den så att inget värre hände.
Vår andra tabbe var att vi hade glömt att dra ur kylskåpet i lägenheten vi bodde i fastän det stod uttryckligen att vi sku göra det.

Men jag antar ett det är något jag får öva mig i, ibland lyckas jag ganska bra, men alltsom oftast glömmer jag.

Gällande mitt godisberoende så har jag ännu inte bestämt mig, och dessutom har jag stegring och förkylning idag + att jag skriver på min gradu, då e det väl ok att tycka liiite synd om sig, eller?

Jag kan inte förstå att det kan ta 6h att skriva en sida om Criticism av PC?!?!?!
Men så hör ju till saken att jag vill ju va nöjd med det jag skriver också.
Men usch å blä! Formuleringarna virvlar runt i hjärnan och fingrarna skriver å suddar, å skriver å suddar, å till sist får d bara vara som d är.
Men 1 sida kom jag i allafall, och d e ju bättre än inget alls! :)

Och varför är det alltid så, att när man e sjuk så tänker man på all träning man sku få gjord "om man bara va frisk"?
Man lurar verkligen sig själv för inte blir d bättre av att bli frisk, då kommer annat i vägen istället.

Men vackert har d varit idag, härlig höstluft och varmt.
Det blir nog en sväng via bibban ikväll när mannen är å tränar.

Härliga höst, du är så välkommen!

keskiviikko 4. elokuuta 2010

Sugarjunkie


Jag har ett beroende, en last eller vad man vill kalla något som man inte verkar klara sig utan.
Min, mitt och mina är socker.
Hur vet man då att man är en sugarjunkie (a definition aptly coined by my beloved husband)?
Jo, när...

du smyger med godispåsen bakom ryggen eller i fickan för att ingen ska se den
du gömmer chokladen i klädskåpet
ditt största mål med Jeppisresan är Makuuni
din första tanke när du ska på tjejkväll är: "Undrar vad vi får till dessert?"
din hjärna får snåltanden att värka vid godishyllan
du proppar i dig så mycket godis du hinner på söndagkväll för att markera att ditt nya liv börjar på måndagmorgon
du blir vresig och delar ytterst motvilligt med dig av dina godisar, och då givetvis endast de svarta
du inbillar dig att om du äter dig riktigt äckligt mätt på godis idag, så vill du säkert inte ha något imorgon (vilket aldrig funkar eftersom hjärnan har en tendens att radera gårdagens sockersaldo över en natt)
du skämtar bort ditt godisberoende
du inte kan bestämma dig för om du vill ha lakrits, choklad eller fruktgodis, och för säkerhets skull tar allihopa
du känner en gnutta skam över ditt frosseri
du blir knärrig och lättirriterad när du inte får i dig socker

Hur vet jag allt det här då? Jo, för att jag är en.
Igår skulle jag ha börjat mitt nya liv och intalade mig själv att jag klarade mig utan att köpa godis. Det löftet sprack idag när mina vänner sku ti Makuuni å jag följde med. Och resultatet blev att jag nu sitter å trycker i mig en godispåse som jag egentligen inte alls vill ha.

Hur tar man sig då ut ur ett beroende?
Jo, först måste man erkänna att man har ett problem, eller beroende och sluta förneka och skämta bort det.
Sedan bestämmer man sig. Men för mig räcker inte längre motivet att bli smalare, delvis jo, men att det inte är bra för hälsan funkar bättre för mig idag än kroppskomplex.
Jag har tänkt skriva upp allt onyttigt jag äter varje dag för att få perspektiv på ätandet och kanske kan det få mig att förändra mitt beteende.
Jag hoppas det.
Dessutom ber man Jesus om hjälp, den verklige Befriaren!

Nu är godispåsen uppäten och imorgon försöker vi på nytt, jag, min hjärna och mina snåltänder.

Wish us luck!