Skamfulla saker

Det finns så mycket att skämmas för.
Ibland är skammen helt obefogad.
Bara ett medvetet subjektivt påhitt.

Här är några skamkottar:

- att vara Lat.
Får mig alltid att ilskna till.
Det är något jag inte vill vara.
En gång slog jag t.o.m. en kompis i magen för att hon kallade mig lat.
Men hon slog tillbaka, så vi blev kvitt.
Viktigt att vara effektiv och duktig.
Inte slöa, inte slappa, inte skjuta upp.

- att vara självisk
Oj, hur lätt det är att gömma och bolstra in denna skamkotte.
Att hitta på ursäkter.
Vissa vet precis vilka punkter som ömmar.
Och då blir jag arg och ryter till.
För att jag skäms.
För jag vet att det är sant.

- att ha en ohälsosam last
Kompensation är nyckeln här.
Ja, men jag motionerar ju!
Jag röker ju inte, och dricker inte.
Så lätt att förringa denna last.
Andra "större" laster är mycket värre.
Smyga, smyga, och ignorera problemet.
För att det är jobbigt.
Att ändra på sig.
Och bli kvitt.
Och balanserad.

- att inte bry sig
Vissa saker tar inte tag i en.
Kanske för att man fått det för enkelt.
Jag tror det.
När man fått kämpa för något så bryr man sig mera.
Kanske.
Eller så tappar man intresset för det man hoppats på så länge.
Men jag tror att det gör en skillnad.
Det får inte vara för lätt.

- kontrollbehov
Uttrycker sig i misstänksamhet och ilska.
Tar allt som kritik.
Jag klarar mig själv!
Egentligen ganska barnsligt.
Men svårt att inse när känslorna tar överhand.

Nåja, det får räcka för ikväll.