När det stormar

Varför blev jag det jag blev?
Jag har aldrig sett mig som en ledare,
jag som alltid har följt efter andra
aldrig varit kartläsaren utan den som blint följt med

Som ledare får man ta smällar
Det går int att gå på tå hela tiden
Till sist blir man trött, tappar balansen och klampar någon rejält på tårna

En ledare ska våga bli impopulär och ta beslut som inte alla gillar
Ibland gör ledare också bort sig
Ibland räcker inte alla välmeningar och till synes förnuftiga tankar till
Man sårar någon, och det känns för hemskt

Jag avskyr att göra folk besvikna
Men det går int att undvika ibland
Men ännu värre känns det om argumenten inte håller
Vad tänkte jag egentligen?
Varför fick jag inget svar? Jag gav ju Dig chansen.
Och jag försöka faktiskt lyssna, med "lärjungeöron" och allt
D funka int.
Hur vill Du ha det?
Till sist fick jag lita till mitt eget förstånd och förnuft
Oj, vilken lyckträff! Tyvärr är jag inte utrustad med så mycket av ingetdera.

Så när det stormar runtomkring, Gud är stark när jag är svag, hjälper mig ta nya tag

Jag hoppas och hoppas att det blir bra! Välsignat! Förlåtet!

Det finns En...

Det finns En som vet
vad du behöver
redan innan du hunnit tänka tanken själv
En som beskyddar
dig från saker som du inte är redo för
En som leder
också när allt känns tomt och meningslöst
En som ser
din längtan
och bekräftar den och uppfyller den
En som är starkare
än dina svagheter
En som är större
än alla dina försök, besvikelser och misslyckanden
En som ser längre
än din närsynthet
En som inte ger upp
fast du själv tappar orken och lusten att ens försöka
En som förlåter
dig för dig själv
En som älskar
så mycket starkare än du någonsin kan
En som gläder sig och är stolt
över dig
En som utrustar
dig med allt du kan behöva
En som förbereder
situationer där du behövs, och som du behöver
En som kallar
dig till ett fantastiskt liv!

Denne någon är den Gud som vi alla har utgått ifrån.
Som har lagt en längtan i oss som bara Jesus kan fylla.
Som med sin Ande verkar i oss och hjälper oss att tro.
Som jag tror på och tjänar.
Och som gör mitt liv till ett underbart äventyr!

Jag instämmer i Jason Uptons låt "No Sacrifice":
Your thougths are higher than mine
Your words are deeper than mine
Your love is stronger than mine
This is no sacrifice, here's my life.

Den Johanna jag känner

Det här blogginlägget ska handla om vem jag är, bara för att ja int ska tapp bort mig själv så gör jag här ett försök att definier mig själv:

Den Johanna jag känner...

älskar doften av nyfallet regn
älskar våren och doften av den genom fönsterluckan på morgonen
upplever världen genom sina sinnen
är hellre hemma med S en kväll än ute och svirar
förundras ständigt över naturens skönhet och får aldrig nog av solnedgångar
pussar kissen fast hon vet att den ha varit ute i smutsen
skrattar hellre åt kaos än blir irriterad över det
gläds åt oväntade saker och tycker om att bli överraskad
tycker om ensamma stunder med sina tankar, Gud och naturen

tycker om ärtsoppa med makaroner i
är kanske lite trög, men inte dum
har mycket fantasi
ligger hellre med en bok och läser än är ute och pysslar i trädgården
har lätt för att drömma
går i sömnen
är livrädd för spindlar och drömmer ofta om dem och vaknar vettskrämd
är dålig på att debattera och har ofta ingen åsikt
har svårt att bestämma sig
tycker om att dansa och uttrycka sig med kroppen
har lätt för att lära sig sport och vara bra på den, i allafall i början
är ibland alltför självmedveten och analytisk
tycker mycket om att laga hemlagad godis
försöker vara sann mot sig själv
blir själsligt upplyft av bra musik, helst akustisk gitarr
älskar sin man över allt annat, till och med choklad
är dålig på inredning och praktiska saker
har en förmåga att få texter att "flyta"
är kär i det engelska språket
är allergisk mot gaffelskrap mot porslin, och naglar mot plåt
ryser ofta och lätt åt vacker musik
passar inte i kjol
blir lätt vemodig och nostalgisk
gillar inte hetta och värme, vet inte vart hon ska ta vägen
är allergisk för solen
är ofta för öppenhjärtlig och berättar hjärtans gärna om sina känslor
är en fredsmäklare som inte gillar bråk eller konflikter
älskar traditioner och är konservativ
tycker om en nybäddad säng med prasslande lakan
tror på den levande Gud som aldrig lämnar henne, den Jesus som säger att hon är Hans

Längtan

För mig är längtan som en kastrull med kokande vatten som snart kokar över inombords

Jag har länge funderat på att ja sku vilja skriv låtar igen, men det kommer inga texter och motivationen ha int funnits där på en tid
Men nu börjar jag känna hur längtan efter att få musicera igen börjar stiga
Kanske d va därför som ja vila köp en gitarr ida också...
Ja sku int vilja skriva klyschor, utan mina texter sku återspegla äkta liv och det som är viktigt för mig
Äkthet är viktigt för mig

Så vi får se va som händer de närmaste dagarna, kanske e jag tillbaks

Idag va' d nära...

Idag slog den till igen: min impulsivitet, å ja tänkt nästan följa den, igen.
Efter att ha varit på jobbmöte så fick jag en oförklarlig lust att gå och köpa mig en elektrisk akustisk gitarr, så jag gick in i Fazer's Musik till gitarravdelningen.
Där börja ja pröva mig fram, för man kan ju int bara stega in i affären å köpa en gitarr på studs, man måst ju åtminstone "låådas" att man är en eftertänksam person.
Egentligen vila ja ju bara ta den svarta Fendern å pack in den å ta med den hem!
Men ja satt snällt å knäppt på samma ackordföljd på varje gitarr, försiktit så klart för ja e jo int så bra på att spela så ja tyckt int att heila världen sko hör.
Ägaren kom å diskutera meé me å ja lät gladeligen honom spela liti på dem åt mig så att ja sko hör skillna.
Ja va nog ganska så övertyga om att ja vila ha Fendern, men mitt förstånd styrde så jag gick ut med orden "Ja, ja ska funder på saken, ja veit jo att han finns jär."

He skojigt hur händelser kan länkas ihop utan att ja ha planera d.
Igår så hört jag å S på Francesca Battistellis "Free to be me", å det va kärlek vi första öronlyssnet! En rivig låt som bara utstrålar positivitet!
I allafall, i den så sjunger hon om en Fender som hon har bucklor i, och jag måst ju ha lagrat den omedvetet på något sätt eftersom jag drogs till Fendern idag.

http://www.youtube.com/watch?v=EKSQjSdU8VA

Jag följer lite Pippis filosofi när hon är ute å flyger med Tommy och Annika i sin bil och de säger: "Men Pippi, bilar kan ju inte flyga", och Pippi säger: "Tänkte ja inte på", och då börjar de ju förstås sjunka.
Men jag har nog fått lida för min impulsivitet också, och den är inte alltid bra.
Men den är en del av mig, jag må då framstå som lite korkad eller dum, men ibland tycker jag det är ok att bara följa vissa nycker man har, livet blir lite mera spännande då. :)

Så vi får se hur det blir med Fendern.
Maybe, someday,
maybe, today...

Bakdag

Den här veckan har vårt projekt int gått så bra, fast ja ha försökt ganska bra åtminstone.
Igår fick ja dessutom en sådan lust att baka nå gott men d blev int av.
Men idag fick ja dra igång me mitt storbak för S for å träna hela dan långt långt bort i Antas.

Dagens saldo är:

Chokladbiskvier
- de blev ganska goda, men smörkrämen i mitten blev aningen för smöraktig
- väldigt tidsdryga att laga, tyckt jag i allafall

KolaToscaKaka
- en favorit från barndomskalasen hemma hos oss :)
- den ser god ut än så länge, ha int hunni smaka ännu
- jag tror att glasyren int blev lika bra som mammas, dock
- d stod i receptet att bottnen sku bli kladdig dessutom, men d tvivlar ja lite på, just nu är den lite mommo-aktig

Kola med salta jordnötter och choklad
- låter jättesmarrigt men jag tror det blev en flopp
- visst int vart ja sku göra av den överblivna chokladen från biskvierna så ja satte jordnötter i den å koka upp en kolasås dit ja sen la chokladblandningen med det resultatet att chokladen blev grynig och nötterna ramla ur å fäste int nånstans

Jag tror att jag tycker om att baka.
Min storebror T älska att baka när ja va liten.
Han laga dock alltid rulltårta eller smördeg i mikrovågsugn med skinka i som stank i hela huset, men i allafall va han ivrig att experimentera :)

En orsak till att vi int har främmande så ofta, är att jag tror att ja måst bulla upp me en massa å får lite ångest över va ja ska laga.
Ofta lagar ja då lite för mycket så ja e alldeles slut när gästerna kommer, och alltid i sista minuten!
Så mitt förhållande till matlagning och bakning är ambivalent.
I grund å botten tror jag att de e min gamla, (o)hederliga snåltand som värker och driver mig att baka eller laga nåt gott.

No ska ja ta å äta nåt annat salt innan jag hugger in på det söta iaf :)
Å så sku ja måst ut å gå, men jag tror att ja sparar tränandet tills imorgon, de e ju för allt i världen ändå söndag.

Lagertömning av Johanna

Det här va ju skoj!

Aldrig har ja skrivit så här många blogginlägg på en och samma dag :)
Kanske det beror på att jag är sjuk
och har trängt bort alla måsten och planeringstankar

Jag kallar det min egen personliga lagertömning
allt sånt som har samlats och väntar på att få komma ut
nu släpper jag det, fritt och farligt,
för vem vet vad som kommer ut

Flödesskrivning kan man kalla det
låter tankarna löpa fritt
sväva fram på åsnebryggor
å minnen

Jag är ynklig när jag är sjuk
Stackars, stackars mig
De e nog bäst att vara själv, så att jag inte orsakar öronavfall hos min man som måste lyssna på min klagan

Jag bjuder på en insikt:
"Man kan inte leva på det förflutna, åtminstone inte när man har mera än halva livet framför sig. Man måste skapa nya, fina minnen varje dag, som man samlar på för att sedan plockas fram på äldre dar, dyrbara minnen som hanteras varsamt."

Jag är bra på att leva på minnen, drömma mig tillbaka, stanna i tiden
Jag läste en gång att minnen är Guds gåva till människan, förmågan att minnas och glädjas genom att i minnet återuppleva gångna stunder
Jag känner mig inte gammal, åldern definierar inte mig, men jag är en drömmare
Jag strävar både framåt och bakåt, är bra på att visionera men också på att bevara
Traditionalist och visionär i samma person
Inte konstigt att jag är splittrad ibland

Jag är naiv och gillar inte att ifrågasätta saker och ting
Då blir jag rädd, det kan ju rubba min världsbild
jag vill ha kontroll, vara trygg i min egen förvissning
tack och lov får jag inte stanna där för alltid
för vissa utmanar mig och tvingar mig ut
ut i världen för att hänga med
det är bra

Oj, oj, ja tänker nog alltför mycket
från det ena diket till det andra
har svårt att hålla mig på vägen

men var inte orolig
jag mår bra
ibland måste man få vara lite förvirrad, och förvirrande
och skriva en massa nonsens som ingen orkar läsa
men som skrivs bara för att få finnas till
erkännas som tankar
och bli svart på vitt

nu är det inte stackars mig längre
nu är det stackars dig, som får plöja igenom mina tankar ;)